Gästskribent Nina Kari: Exempel på användbara modeller i Norge

maj 8th, 2012

Styrgruppen för Raseborgsgymnasiernas digitaliseringsprojekt, 
Studieresa till Tromsö 10.–13.1.2012 

 

På morgonnatten tisdagen den 10.1. reste styrgruppen för projektet Digitalisering av undervisningen till Tromsö, Norge.

Vi besökte Senter for IKT i utdanningen, centret grundades 2010 och fungerar under undervisningsministeriet. Centret bidrar till att genomföra den norska regeringens politik för förskola, grundläggande utbildning och lärarutbildning. Centrets huvudsakliga uppgift är användningen av IKT i undervisningen för att förbättra utbildningskvalitet samt inlärningsresultat för barn, elever och studenter. Huvudkontoret ligger i Tromsö och ett kontor finns i Oslo. Centret har i dag ca 60 anställda.

Centret ansvarar för att sprida forskningsbaserad kunskap och praktik av hög kvalitet på IKT och lärande, de utvärderar ny teknik och digitala medier och analysera deras pedagogiska potential. Centret sprider och ger råd om användningen av IKT i undervisningen, främjar utvecklingen av IKT i utbildningen genom att fortbilda lärare och tillhandahåller digital information om studier, utbildning och yrken samt stöd för val av utbildning och yrken i form av online rådgivning.

På centret berättade Øystein Nielsen förutom om centrets verksamhet om att man i den norska läroplanen har beskrivit fem grundläggande färdigheter (http://www.udir.no/Lareplaner/Grep/Modul/?gmid=2&v=5);  

  • Att kunna uttrycka sig verbalt
  • Att kunna uttrycka sig i skrift
  • Att läsa
  • Att räkna
  • Att kunna använda digitala verktyg

Här har kunnandet att använda digitala verktyg lyfts fram och har en lika viktig roll som att uttrycka sig muntligt, skriftligt, att läsa och att räkna. Man har i vart och ett ämne beskrivit de färdigheterna eleverna i grundläggande utbildningen skall ha.

En annan mycket intressant grej Øystein berättade om var det elektroniska identifieringsverktyget FEIDE. Feide är av ministeriet utvald lösning på säker digital identifiering inom bildningen. Planen har varit att alla elever i Norge erbjudits en Feide identitet från sin skola till slutet av 2011.

Fördelen är att användaren inte behöver registrera sig till var och en tjänst skilt och på så sätt få en ny uppsättning användarnamn och lösenord att hålla reda på. Systemet förenklar processen för alla inblandade med en inloggning till alla de digitala tjänsterna som används i skolan. Med hjälp av systemet kunde lärarna på skolan också antingen helt stänga av internet åtkomsten eller endast tillåta vissa nätsidor för just sin egen grupp man just då undervisade. Systemet användes t.ex. i gymnasiernas nationella prov. Vi tycket att Feide skulle vara värt en närmare bekantskap och att vi i Finland också borde jobba mot system som täcker samtliga elever och studeranden, inte att man jobbar fram egna lösningar i varje kommun.

På Kongsbakken videregående skole berättade lektor Terje Fagerbakk och systemtekniker Frei Rønningsbakk om de digitala lösningar man gått in för där. Skolan upphandlar varje år en modell bärbara datorer som administrerades av skolans IT-avdelning, var och en studerande skall ha en egen bärbar dator som de köper av skolan till ett subventionerat pris. Skolan hade ett trådlöst nätverk och eleverna och lärarna en Feide dentitet. Klassrummen var utrustade med högtalare, videoprojektor och dokumentkamera. Var och en lärare hade också sin egna bärbara dator som de tog med på lektionen och kopplade till klassrumsutrustningen.

Skolans IT-avdelning bestod av två personer som skötte om skolans nätverk, upphandling, inköp samt installation och administrering av elevernas och lärarnas datorer. Vanligt var också att IT-personalen deltog i undervisningen genom att komma med på lektionerna.

Under besöksdagarna träffade vi också ämneslärare och fick bl.a. höra om möjligheter och exempel hur digitala verktyg används i engelska och norska av lärare Kari Kristensen och lärarstuderande Rasmus Rimestad.

 

Gästskribent:
Nina Kari, pedagogisk it-stödperson på Raseborg stads bildningskansli

Tags: , ,
Postad i Blogg |


Kyselytulokset: Mikä TVT-hankkeissa on myönteisintä ja mitkä ovat ne suurimmat haasteet?

maj 3rd, 2012

Lärmiljöer & Internationalisering koordinointihanke järjesti ITK:ssa kyselyn, jossa tiedusteltiin opettajien kokemuksia TVT-hanketyöstä normaalin opettajatyön ohessa. Kyselyn järjestäjälle ensimmäinen yllätys olikin etteivät kaikki tienneet mitä lyhenne TVT tarkoittaa. Jotenkin olin siinä uskossa, että kaikki jotka osallistuvat ITK:hon myös tietävät tämän. Siinä sainkin sitten selventää osalle, että TVT on tieto- ja viestintätekniikka ja IKT (TVT ruotsiksi) on informations- och kommunikationsteknik.

Kyselyyn osallistui 129 henkilöä ITK 2012 kahden päivän aikana. Vastaajista 8 osallistui vain arvontaan tai ei vastannut kaikkiin kolmeen kysymykseen.

 

Ensimmäisen kysymyksen ”Mikä on myönteisintä TVT-hankkeiden toteuttamisessa kouluissa? / Vad är det bästa med att genomföra IKT projekt i skolan?” vastaukset olivat innostavia ja todistavat, että ne jotka työskentelevät hankkeiden parissa saavat niistä myös lisämotivaatiota työhönsä. Vastauksissa mainittiin mm.:

oppilaiden ja opettajien innostus, uuden oppiminen, uudet mahdollisuudet, monipuolisuus, yhteisöllisyys, yhteistyö, osallisuus, innovaatiot, oppilaiden motivaation kasvu, uudet oppimisympäristöt, nykyaikaa, oppijalähtöisyys  

Toisen kysymyksen ”Mikä on opettajan suurin haaste TVT-hankkeen toteuttamisessa normaalin työn ohessa? / Vad är den största utmaningen för en lärare med att genomföra IKT projekt vid sidan av det ordinarie arbetet?” vastauksista päätellen suurin haaste on aika, aika ja aika. Lisäksi mainittiin mm.:

laitteiden riittävyys, tekninen toteutus, rahoitus, kouluttautuminen, riittävät TVT-taidot, saada kollegat mukaan

Viimeisenä kysyttiin ”Mikä helpottaisi hanketyötä? Minkälaista tukea opettaja tarvitsee? / Vad skulle underlätta projektarbetet? Hurdant stöd behöver läraren?”. Vastaajien mielestä helpotusta ja tukea antaisi:

oikeanlainen TVT-tuki, koulutus, hanketuki, johdon tuki, ohjaus, aika, rahallinen korvaus, vertaistuki, yhteistyö, verkosto, kannustus, esimerkkejä muiden työstä

 

Viimeisen kysymyksen vastaukset vahvistavat, että valtakunnalliselle koordinoinnille on todellinen tarve kouluissa ja TVT-hankkeissa. Me koordinaattorit olemme aloittaneet työmme vuosina 2010 ja 2011, joten OPH:n rahoittama toiminta on edelleen melko uutta ja sitä kehitetään edelleen. Antakaa palautetta, kertokaa toivomuksistanne, mitä voisimme vielä kehittää jne., jotta hanketyö kouluissa saisi enemmän hyötyä koordinointihankkeista (palaute: www.oppiminen.fi  → koordinointihankkeet ja yhteystiedot).

Lue kaikki kyselyn vastaukset tästä.

 

Ja viimeiseksi: kuka voitti sen iPod touchin (arvontapalkinto iTronicsilta)? Arpa suosi tällä kertaa Harri Huhtalaa Vantaalta – onnea voittajalle!

Tags:
Postad i Blogg |


Lärare och elever berättade om projekterfarenheter

maj 2nd, 2012
 
Måndagen 16.4 samlades ett tjugotal lärare från Österbottens lågstadie-, högstadie- och gymnasieskolor på Sursik skola (Pedersöre) för att bli inspirerade av sina kollegors och deras elevers erfarenheter av lärmiljö- och internationaliseringsprojekt.  

Rektor Håkan Storbacka berättar om bakgrunden till Studio 3

 

 

 

 

 

 

 

 

Under förmiddagen fick vi höra om Sursiks egna Studio 3, ett projekt som arbetar med sloganet ”det är ok att vara duktig”. Lärarna och framför allt eleverna från åk 9 berättade om hur de arbetat inom ämnena modersmål, historia och samhällslära samt naturvetenskaper genom att göra undersökningar, intervjuer, dokumentera och blogga. En del arbetade individuellt medan andra arbetade i grupper och slutprodukten av elevernas arbeten blev tidningen ”Studio 3″, en tidning som de själva gjorde tillsammans med professionellt design stöd. Studio 3 var en frivillig kurs som ursprungligen hade som målgrupp elever med höga vitsord och elever med ett stort intresse för något av de tidigare nämnda ämnena. Kursen fick 18 ansökningar och snabbt slopades tanken att endast elever med de högsta vitsorden fick delta i kursen, man ansåg istället att alla som visade ett intresse för det extra arbetet kursen skulle innebära var välkomna att delta. Eleverna arbetade bl.a. med teman presidentvalet i Finland och framtidens energi.Som lärdomar av projektet nämnde eleverna att de bl.a. lärt sig ta ansvar och blivit mer självständiga. Trots det extra arbetet kursen medförde med flera tidiga morgonar och sena kvällar var alla efteråt nöjda med att de valde kursen. ”Studio 3″ tidningen är ett bevis på elevernas hårda arbete, något som de verkligen kan vara stolta över.  

Lärare Jan Holmgård med elever presenterar sitt projekt om framtidens energi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter lunchpausen fortsatte lektor Nina Hansén från Karleby svenska gymnasium tillsammans med abiturienten Patrik Tiainen berätta om olika internationaliseringsprojekt på gymnasienivå. KSG har genomfört projekt i form av elevpraktik i Tyskland, studiebesök till Frankrike och Spanien samt olika samarbetsprojekt inom Team Nord med teman förintelsen (resor till Polen, Tjeckien och Tyskland) och Bistånd i Afrika (resor till Kenya och Senegal). Nina berättade om hur projekten i praktiken genomförts och hurdana finansieringskällor man använt. Till sist gav hon några personliga reflektioner av projektarbetet:

Skolans varierande projekt erbjuder ”något för envar”, internationaliseringsprojekten har blivit en del av skolans kultur, de har sporrat till språkstudier och stött språkundervisningen. Projekten kräver arrangemang inom undervisningen (p.g.a. frånvaro) och innebär extra arbete men ger också tillfällen till möten med intressanta människor och besök till minnesvärda platser.

Patrik, som varit involverad i Frankrike projektet i åk 1 och Bistånd i Afrika projektet i åk 2, berättade i sin tur erfarenheter ur elevsynvinkel. Under Frankrike projektet tyckte han det var intressant att märka att eleverna från samarbetsskolorna mest uppskattade det vardagliga livet under studiebesöken, att se och uppleva de kulturella likheterna och olikheterna mellan länderna. Afrika projektet i sin tur innebar mycket förarbete i form av förhandsstudier och ekonomisk planering, men däremot gav honom många minnesvärda upplevelser för resten av livet. Som önskemål och råd för framtida projekt för kommande årskurser nämnde han att fortsätta utvecklandet av projekten som arbetar med teman u-länder och biståndsarbete. Samarbetet inom Team Nord har möjliggjort flera projekt inom regionen och även hämtat regionens elever närmare varandra och gett nya vänner i de övriga kommunerna, en grupp vänner som Patrik berättade att fortfarande håller kontakt med varandra.

Inspirationsdagens sista framförande hölls av Vasa övningsskolas Andreas Sundstedt och Sandra Bernas, som berättade om projekt PPP (Pekplattans Pedagogiska Potential). Sandra hade i modersmålsundervisningen använt pekplattorna som tekniska hjälpmedel då eleverna läste e-romanen ”Underfors”. Via en blogg fick eleverna instruktioner och uppgifter om kursens innehåll och de besvarade även kursuppgifterna och -frågorna via bloggen. Som konklusioner av erfarenheten nämnde Sandra bl.a. att hon under kursens gång som lärare gjorde sig nästan obehövlig då eleverna själva tog reda på uppgifterna i bloggen och de hjälpte varandra med de tekniska problemen. Hon tyckte det också var positivt att se de teknikvana få en synligare roll i klassen då de hjälpte sina klasskamrater med de tekniska problemen. Vid slutet av presentationen då Sandra blev tillfrågad ifall hon planerar övergå till att arbeta med pekplattan i modersmålet i fortsättningen, tyckte hon trots allt att inget kan ersätta pappersboken och hur den känns i handen då man läser en roman.  

Deltagarna var efter inspiration till eget arbete och idéer för nya projekt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inspirationsdagen på Sursik var uppbyggd så att lärarna kunde delta i hela programmet eller endast i de delprogram som intresserade dem. Flera frågor ställdes under dagen till föreläsarna, publiken fick praktiska tips om olika typers projekt och förhoppningsvis blev deltagarna även inspirerade till att starta projekt i sina egna skolor. Det är viktigt att de som arbetar med projekt får mötas och utbyta erfarenheter under gemensamma träffar, men likaså är det viktigt att sprida information och inspirera de övriga skolorna och lärarna med de fina resultat som redan arbetats fram i de pågående och redan avslutade projekten. 

Tags: , , , , , ,
Postad i Blogg |


Finlandssvenska projekten möttes i Tammerfors

april 17th, 2012

Förra veckan träffades de svenska UBS finansierade lärmiljö- och internationaliseringsprojekten för ett heldagsseminarium i Tammerfors. Det huvudsakliga syftet med evenemanget var nätverkande och erfarenhetsutbyte projekten emellan. Deltagarantalet för vårens projektträff var glädjande stort denna gång och av de 49 projekten som ingår i projektkoordineringen deltog dryga 40 personer från 31 olika projekt. Som värd för dagen fungerade Svenska samskolan i Tammerfors och dagen började med rektor Ronny Holmqvists presentation av skolan.

Under morgonen fick vi höra Bob Karlssons tankar om svenska skolornas och projektens framtid och därefter ordnades fem parallella workshopar som deltagarna hade anmält sig till på förhand. Workshopen som väckte det överlägset största intresset med 25 deltagare var IlonaIT:s ”Pekplattor i undervisningen”. De övriga workshoparna bestod av grupper på 2-7 personer, där deltagarna på grund av det mindre deltagarantalet fick fördelen att diskutera mera ingående dagens tema på basen av deltagarnas egna behov och förutsättningar. Det kan ändå konstateras att det finns ett tydligt intresse för evenemang där projekt som arbetar med pekplattor får mötas och ett sådant tillfälle kommer projektkoordineringen att försöka ordna redan kommande höst för alla intresserade.

Efter lunch på närliggande restaurang delade projektkoordinatorn deltagarna upp i fem arbetsgrupper för eftermiddagens pass. Under dessa gruppdiskussioner fick alla presentera sina projekt, dela med sig av sitt eget kunnande, lära sig av övriga aktörers projektkunskap och erfarenheter, ta upp problem som uppkommit under projektarbetet och be om tips och nya synpunkter av de övriga deltagarna. Tiden som reserverades för erfarenhetsutbytet uppskattades av deltagarna och det enda problemet verkade än en gång vara att tiden ville ta slut allt för tidigt. Här kan man väl inte annat än konstatera att lärare och undervisningspersonal tycker om att prata! Medan de fem ordförandena såg till att alla deltagare hann hålla sina presentationer, hade ordförandena även som uppgift att sammanfatta de goda modeller som uppkom under diskussionerna. Detta arbete sammanfattas här i bloggen ännu under våren.

Dagens officiella program avslutades efter de livliga gruppdiskussionerna varpå hälften av deltagarna åkte med hyrbuss på studiebesök till Hatanpään lukio, där vi fick bekanta oss med finska lärmiljöprojekt. Först presenterades själva mediateket för oss och därefter fick vi höra bl.a. om projekten Asiantuntijaverkosto och PAOK samt det finska koordineringsprojektet OTE.

Efter studiebesöket åkte de flesta hemåt och de kvarblivande sju personer avslutade dagen med en gemensam middag. Medan vi avnjöt den italienska middagen kastades det fram flera nya projektidéer samt tankar om hur vi i Svenskfinland borde samarbeta mera i projekten – något som vi definitivt borde bli bättre på!

Presentationerna från Tammerfors finns på Material sidan här i bloggen under ”Material från projektträffar” (presentationslistan uppdateras vartefter deltagarna skickar in sina presentationer till projektkoordinatorn).

Tags: , , , , , ,
Postad i Blogg |


En skola med 999 iPads

april 5th, 2012

Under min study visits resa till Cornwall förra månaden var vi en grupp som besökte Mounts Bay Academy, en skola där alla elever (ålder 11-16) och lärare har en egen iPad (totalt 999 iPads). I England är dessa academy schools självständiga statligt finansierade skolor.

Det var bara två månader innan vårt besök som iPadsen tagits i bruk i undervisningen, men testandet var redan i fullt gång. Publiciteten som skolans projekt fått var inte bara positiv, en del har ansett att projektet är ett slöseri av skattebetalarnas pengar. Rektor Sara Davey samt de lärare och elever vi pratade med var däremot positiva till det nya arbetsverktyget.

Vid ibruktagandet av iPadsen gick alla en skolning, något som var obligatorisk även för elevernas föräldrar. För att eleverna skulle få sina pekplattor var föräldrarna tvungna att delta i skolningen samt skriva under ett kontrakt, där de godkände att de ansvarar för apparaten om den går sönder (50 £ avgift). Glädjande nog erbjöds även mor- och farföräldrarna möjligheten att delta i skolningarna. Internetsäkerhet är ett aktuellt tema i England och under skolningarna visades därför för föräldrarna hur man sätter in parental control på de nya apparaterna. Personerna som valdes till att sköta om själva skolningen var inte IT-experter, utan man ville ha lärare som hade både den pedagogiska utbildningen och den tekniska kunskapen för grundanvändningen av iPadsen.

Alla lärare uppmanas idag att integrera iPadsen i sin undervisning och under merparten av lektionerna vi besökte användes de på olika sätt. Borden i klassrumen var placerade i små grupper och de flesta elever såg ut att arbeta naturligt genom att kombinera den klassiska kursboken, anteckningshäftet och den nya iPaden. Kursböckerna hade iPadsen med andra ord inte ersatt. En del brister såg vi också och alla lärare hade tydligt inte insett nyttan med iPaden eller så helt enkelt gillade de inte den nya tekniken. Till exempel under en engelskalektion vi besökte fick eleverna arbeta förvånansvärt fritt med att hitta bilder på nätet av olika årstider och sedan skriva egna haikun som beskrev bilderna. Det tog inte många minuter för vår grupp att märka att läraren inte följde med hur arbetet fortlöpte – en del elever bara lekte med pekplattan, en del av eleverna hade vid lektionens slut endast påbörjat uppgiften emedan andra elever var redan färdiga med uppgiften. En helhets kontroll saknades helt enkelt i klassrummet och vi frågade oss efteråt vad eleverna egentligen lärde sig under lektionen. Trots detta verkade iPadsen ha ett verkligt syfte och mening i undervisningen under de flesta lektioner vi besökte och då blev de verktyg som berikade lärandet. Pekplattorna lär också ha förändrat arbetssätten i skolan, då lektionerna förut bestod mera av föreläsningar och numera präglas av ett samarbete och grupparbeten i undervisningen.

Det tekniska i Mounts Bay Academy sköts av ett IT-team besående av en tekniker, en person som ansvarar för nätverkets funktion samt tre lärare som delvis arbetar i teamet. Skolan har också varit tvungen att förnya sitt wlan eftersom det gamla systemet endast tillät 16 maskiner per klassrum. Det förnyade, och mycket dyra wlan-systemet, tillåter nu 64 maskiner per klassrum. För att inte överbelasta systemet sätter eleverna iPadsen på flight mode då de kommer in i klassrummen och tar bort det då de skall skicka filer o. dyl. Skolan rekommenderar att eleverna har 6 GB ledigt utrymme på iPaden och alla elever har ett eget iCloud och App Store konto, till vilket alla fick en voucher av företaget som levererade apparaterna. Med vouchern har alla köpt bl.a. Pages och iMovie applikationerna. Företaget som sålde maskinerna erbjöd även 3 veckotimmars stöd vid ibruktagandet av pekplattorna.

En vidare positiv effekt av pekplattorna är att antalet papperskopior har minskat i skolan, vilket både sparar pengar och är miljövänligt. Från det tidigare ca 1 miljon kopior per år, har antalet minskat avsevärt efter att lärarna börjat skicka det mesta materialet till eleverna per e-post. Eleverna förväntas läsa sin e-post regelbundet eftersom lärarna även skickar dem per e-post lektionsplanerna för varje lektion.

Då jag frågade IT-teamets Simon Elliot om han hade några negativa erfarenheter av projektet berättade han att de tekniska besluten idag har blivit väldigt svåra p.g.a. att investeringarna är stora och de tekniska lösningarna förnyas i snabb takt. Att göra ekonomiskt hållbara beslut som håller flera år framåt ansåg han vara mycket svårt i dagens värld. En negativ aspekt med iPadsen som Simon nämnde var att en del gamla program inte längre kan användas eftersom iPadsen inte stöder flash.

Skolan hade gjort en undersökning om eleverna erfarenheter av pekplattorna och som positiva aspekter nämnde eleverna exempelvis iPadens snabbhet och den lätta informationssökningen. Negativa aspekter gällde tekniska problemen med apparaterna och en del elever tyckte det är jobbigt att bära med sig iPaden varje dag mellan hemmet och skolan. På Mounts Bay Academy görs ofta frågeenkäter bland eleverna och en annan färsk undersökning frågade efter vad som motiverar eleverna i klassrummet. Här visade sig resultaten vara bl.a. entusiasm för ämnet, auktoritet, mera interaktion med lärarna, gruppdiskussioner, att ha roligt med lärarna och motiverande uppgifter.

Ett utmärkt förfaringssätt för att engagera och informera föräldrarna om projektet är skolans veckovisa nyhetsbrev till föräldrarna. I nyhetsbreven får föräldrarna bl.a. information om hur iPadsen används i undervisningen i skolan. Dessa nyhetsbrev och den obligatoriska skolningen för lärare, elever och föräldrar tycker jag att är mycket relevanta och viktiga delar vid genomförandet av Mounts Bay Academys iPad projekt.

Tags: , , , ,
Postad i Blogg |


Studieresa till Danmark

mars 26th, 2012

Kommunförbundet ordnade en studieresa till Köpenhamn 14-16.3.2012 i samband med skoladministratörsdagarna. Temat för studieresan var användningen av datateknik i studentskrivningarna. Danmark är här intressant, eftersom man tog datorn i bruk i skrivningarna redan för ca 20 år sedan. Ett trettiotal personer deltog i studieresan, som hade ett späckat och innehållsrikt program. Endast tre gymnasierektorer fanns med på resan, alla från Team Nords område i norra svenska Österbotten.

Naerum och Ørestads gymnasier hade valts ut som objekt för studieresan. Den ena skolan valdes på basen av Finlands Kommunförbunds tidigare erfarenheter och den andra på basen av en rekommendation från danska undervisningsministeriet.

Det visade sig att bägge skolorna representerade ganska annorlunda förhållanden än gymnasieskolorna i Svenskfinland. Man hade nybyggda fastigheter med modern arkitektur och antalet studerande rörde sig kring 1100-1200.

Det var främst i Ørestads gymnasium som vi fick information om hur skrivningarna där går till. Där kommer varje student med sin egen dator till de skrivningar där dator är tillåten. På basen av stickprov kollar man att instruktionerna för tillåtna program och filer har följts. Skribenterna är utplacerade i salen så att de inte kan se varandras skärmar. Strömförsörjningen är ordnad med en specialkonstruktion med väldigt många uttag (som vi tyvärr inte fick se). I proven har de studerande hittills inte haft tillgång till nätuppkoppling. När provet är avslutat tar man sin text på en minnessticka, går till en särskild utskrivningsdator och skriver ut den samt lämnar in den i normal ordning. Datorn används således främst som en skrivmaskin.

I vissa prov inom skolan har man rätt att ha material från kurserna med sig. Vilka filer det handlar om har definierats på förhand. Dessa filer laddas ner från inlärningsplattformen.

Naerum gymnasiums rektor Preben Bruun får en mugg med Karleby svenska gymnasiums logo av rektor Bernt Klockars. Foto: P-O Nyström

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I några skolor har man på försök möjlighet att använda nätuppkoppling i skrivningarna. Det kräver då en helt annan typ av uppgifter. Det bästa vore en kombination, ansåg rektor i Ørestads gymnasium, dvs. ett prov där man först gör en del uppgifter utan nätuppkoppling (t.ex. under en timmes tid) och sedan får fortsätta med andra uppgifter och då med tillgång till nätet (t.ex. under tre timmars tid). Rektor trodde att man var på väg åt det hållet.

Ifall framtiden innebär möjlighet till nätuppkoppling bör man ha nätkapacitet så att alla (i detta fall 300-400 skribenter) behändigt kommer åt nätet. Det trodde man sig ha. De allra flesta studerandena hade egna bärbara datorer med sig och använde dem flitigt i undervisningen. I takt med att smarttelefoner kommit in i skolan fick man lov att utöka kapaciteten på det trådlösa nätverket rejält.

På min fråga om hur man kollar att fusk inte sker svarade rektor att man har vakter som är utbildade för sin uppgift. De skall röra sig i salen och kolla vad som sker på skärmen. Det visade sig att vakterna är pensionärer som gärna ställer upp och gör en insats för sin lokala skola. Huruvida IT-kunnandet bland de studerande och pensionärerna möts förblev obesvarat.

I Finland har man gått ut med år 2016 som det år då datorerna kunde göra sitt intåg i studentskrivningarna. Enligt ansvariga vid Studentexamensnämnden vill man försäkra sig om att statusen på den finländska examen inte sjunker i och med detta. Åtminstone en del av de brittiska universiteten vägrar godkänna det danska studentexamensprovet.

Planeringen av införandet av datorer i skrivningarna i Finland haltar så till vida att man samma år från 1.8.2016 tänkt ta i bruk en ny läroplan i gymnasiet. Dessa borde ske i ordningsföljden först läroplanen med dataanpassning, sedan datorer i skrivningarna – och inte parallellt.

I Finland har man olika scenarier för hur långt datoriseringen kunde sträcka sig. Modellen med datorn som en skrivmaskin känns nog föråldrad. Att sända ut 40.000 kodade minnesstickor som sedan skall returneras verkar också märkligt. Bäst vore en total digitalisering om man en gång går in för det, där varje studerande på examensdagen loggar in i ett moln där de prov som hon eller han tänkt skriva finns lagrade. Händer något med datorn byter man bara ut den och fortsätter på samma uppgifter. När läraren skall rätta loggar läraren in med sitt användarnamn – och samma gör censorn. Ett sådant scenario skulle eliminera en hel del av den postningsrumba vi idag har kring skrivningarna.

Ett sådant system måste klara hög belastning vissa dagar i året och behövs knappt alls andra dagar i året. Vi hoppas att systemet är väl testat när det tas i bruk. VR:s biljettförsäljningsproblematik vore olycklig ifråga om skrivningarna.

Risken för fusk i den danska examen tycktes uppenbar för en utomstående. Enligt uppgift har man i Finland också funderat på spionprogram som följer det som händer på den enskilda datorn och som vid behov kan kontrolleras i efterhand. Tryggare skulle det också kännas att dela ut skolans egna, testade datorer med skild studentskrivningsprofil istället för att var och en kommer till provet med sin egen dator. Här verkar det som om människosynen i det danska och det finländska samhället är ganska olika.

Studieresan var givande. När det småningom blir klart i vilket skede Finland går in för skrivningar på dator vore en uppföljning önskvärd. Den borde ske från medlet av maj till slutet av juni när skrivningarna i Danmark pågår.

Skribent:
Bernt Klockars, rektor vid Karleby svenska gymnasium

Tags: , , ,
Postad i Blogg |


Study visits i Cornwall

mars 22nd, 2012

Jag fick möjligheten att delta i ett studiebesök (inom Programmet för livslångt lärande) i Cornwall 12–16.3. Temat för besöket var IKT i undervisningen och erfarenheten överträffade mina förväntningar på många sätt. I vår grupp fanns 16 personer från 12 europeiska länder, bestående främst av lärare och rektorer.

Vår 16 personers study visits grupp i Cornwall

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Trots att Finland får fina resultat i PISA undersökningarna idag, kan vi inte anta att vi är bäst på allting. Jag tror att vi kan lära oss mycket av de övriga länderna i Europa. Precis som resten av Europa kan lära sig mycket av oss. Det existerar inget perfekt utbildningssystem och om man ständigt tror att man själv är bäst, kan det hända att de övriga utvecklar sig och en dag märker man att man stannat kvar på ett ställe och blivit i efterkälken. Efter att ha spenderat en vecka tillsammans med kollegor från olika europeiska länder kan jag ändå glädjande konstatera att jag inte skulle byta vårt skolsystem mot någon annans, men däremot kunde jag plocka in lite idéer från de övriga länderna.

Flera aktuella problem som vi har i Finland upplevs även i de övriga länderna.  Bl.a. är ungdomarna i åldern 16-18 som varken fortsätter studera eller arbeta efter grundskolan en oroande växande grupp. I England har man tagit itu med problemet med programmet RPA (Raising the Participation Age), som sätts igång fr.o.m. sommaren 2013. Målet är att alla ungdomar mellan åren 16-18 måste välja något av de följande alternativen:

  • Heltidsstudier
  • Arbetspraktik, t.ex. lärlingsutbildning
  • Deltidsstudier eller träning ifall de arbetar, är egenföretagare eller arbetar som frivilliga minst 20 timmar per vecka

Mera om RPA här. Börja exempelvis med att läsa materialet riktat till föräldrar och till ungdomar.

Likaså kan konstateras att problematiken med användningen av IKT i undervisningen är mycket liknande på olika håll av Europa. De allmännaste problemen som upplevs är en brist på ändamålsenlig utrustning i skolorna samt problem med att välja den utrustning och den lärmiljö som ger det bästa mervärdet i undervisningen. Vidare diskuteras hur man skall integrera IKT i undervisningen och i läroplanen på bästa möjliga sätt samt skall IKT var ett skiljt läroämne eller skall det integreras i den övriga undervisningen. Här har olika länder valt olika tillvägagångssätt. Alla var också överens om att det behövs fortbildning för att förbättra undervisningspersonalens IKT kunskaper samt att ungdomarna idag måste få mer undervisning inom säkerhetsfrågor på nätet.

Ibland kan en bra idé falla på att den inte är tillräckligt välplanerad från början till slut. En rektor från Spanien berättade om deras projekt mellan lokala myndigheterna och El Corte Inglés, ett stort projekt där alla lärare i regionen fick en egna laptops för den tiden de arbetar i regionens skolor. I projektet ansvarade företaget för distributionen och upprätthållningen av den nya utrustningen. Många lärare använder idag maskinerna i sitt arbete och har en stor nytta av dem, men tyvärr fanns det en del som inte ens tog sina laptopar ur lådorna och en del gav dem till sina familjemedlemmars användning. Det största problemet var att ingen obligatorisk fortbildning erbjöds till lärarna. Liknande exempel har vi i vårt land också, exempelvis finns det flera klassrum som är utrustade med interaktiva tavlor som lärarna inte använder i den utsträckning som tekniken kunde möjliggöra. Planeringen av en tillräcklig och ändamålsenlig lärarfortbildning är med andra ord det väsentliga då man kör igång olika IKT projekt och då man tar i bruk ny IKT utrustning.

I Finland har lärarna en stor frihet och lärarna är inte resultatansvariga till någon. Den andra ytterligheten kunde vi se i England, där Ofsted är det ämbetsverk som kontrollerar utbildningens standard i landet. Ofsted gör kontinuerligt kontrollbesök där skolorna och lärarna måste bevisa att deras elever presterar bra resultat. Ur en finländares synvinkel kändes systemet mycket styvt och tidskrävande. Skolorna är beredda på inspektioner och producerar ständigt rapporter för inspektörerna som besöker skolorna med kort förvarning. Syftet med Ofsted granskningarna är att höja kvaliteten på undervisningen och inlärningsresultaten. Trots kontrollen har Englands resultat i PISA testen blivit sämre under 2000-talet och resultaten är avsevärt sämre än Finlands och vi kontrolleras ju inte överhuvudtaget. Några positiva aspekter kunde jag ändå hitta med Ofsted granskningarna. Sedan mars 2011 har Ofsted börjat samla en nationell databank med goda modeller som kommit fram under inspektionerna. Med tiden kommer denna materialbank av goda modeller att växa och en nationell materialbank av goda modeller är precis vad vi i Finland också skulle behöva. Nu har vi en hel mängd goda modeller som samlas på olika håll (bl.a. här i bloggen), men ingen sköter om detta på nationell nivå till en enda materialbank. En annan positiv konsekvens av inspektionerna gäller testandet av lärarnas IKT kunskaper. Eftersom Ofsted följer upp även detta, kan inspektörerna lättare hitta problemen och bristerna i undervisningspersonalens IKT kunskaper och därmed kan skolorna utföra de rätta åtgärderna för att fortbilda lärarna på ett ändamålsenligt sätt.

Mounts Bay Academys rapporter klara för Ofsted inspektion

 

 

I Cornwall diskuterades för övrigt bl.a. säkerheten på nätet och behovet av undervisning till både elever och lärare, men också föräldrar behöver information om säkerhetsfrågorna. Vi besökte också några skolor och ett av dem var Mounts Bay Academy, en skola med ca 900 elever där alla har en egen iPad. Mera om ovan nämnda inom kort här i bloggen.

Till sist vill jag ännu påminna om att ansökningstiden för Studiebesöken går ut 30.3. Jag rekommenderar att ta denna möjlighet att knyta kontakter till resten av Europa!

Tags: , , ,
Postad i Blogg |


Ansökningstiden för studiebesöksprogrammet 30.3.2012

mars 19th, 2012

Som just hemkommen från ett studiebesök i Cornwall (Storbritannien), kan jag varmt rekommendera att ta möjligheten och delta i dessa study visits. 

Studiebesöken inom Programmet för livslångt lärande är 3-5 dagar långa besök, som har byggts upp kring ett givet tema. Studiebesöken erbjuder experter inom utbildningen ett europeiskt diskussionsforum  och möjlighet till utbyte av information. Deltagarna ges tillfälle till nätverksbildning och att stifta bekantskap med destinationslandets utbildningssystem inom ramen för ett specialtema. Besökets program består av föreläsningar, diskussionstillfällen och besök till läroanstalter, ämbetsverk och företag.

Besöksstipendium kan sökas av de experter inom den allmänbildande utbildningen och yrkesutbildningen, som ansvarar för utbildningen på lokal, regional eller nationell nivå (bl.a. rektorerna, skolföreståndarna, lärarna vid övningsskolorna, biträdande  rektorerna, skoldirektörerna och inspektörerna för bildningsväsendet). 

Ansökningstiderna till studiebesöken läsåret 2012–2013 är:

  •  30.3.2012 (besök under tiden 1.9.2012-28.2.2013)
  •  12.10.2012 (besök under tiden 1.3.2013-31.6.2013)

Läs mera: http://www.cimo.fi/program/tvargaende_program/studiebesok 
För sökande: http://www.cimo.fi/program/tvargaende_program/studiebesok/deltagande_i_studiebesok/for_sokande

Postad i Blogg |


Besök i Vasa övningsskola

februari 20th, 2012

I samband med ett seminarium i Vasa förra fredagen gjorde jag ett besök till Vasa övningsskola. Ledande rektor Gun Jakobsson visade mig omkring i förskolan, lågstadiet, högstadiet samt den fina historiska gymnasiebyggnaden. Med oss hade vi IT-pedagog Andreas Sundstedt, som förutom att han sköter de normala IT-relaterade ärendena i skolan också är ett stort stöd vid skolans IT-projekt. Tänk vad fint om alla skolor hade möjligheten att erbjuda lärare ett IT-stöd med någon som har en pedagogisk utbildning!

I Vasa fick jag också en liten inblick i hur studierna ser ut för blivande lärare eftersom själva lärarpraktiken sker i övningsskolan. Läraryrket är krävande och för att fånga barnens intresse måste man vara kreativ. Ett bra exempel på denna kreativitet fick vi se då vi blev visade resultatet av åk 4 textilslöjd lektionen. Den lärarstuderande som ansvarade för lektionen hade valt Angry Birds som tema då hon lärde eleverna att virka och eleverna hade såklart varit ivriga med uppgiften då de fick göra figurer från deras favoritspel.

Några av årskurs fyras Angry Birds från textilslöjd lektionen

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vasa övningsskola har för tillfället två intressanta lärmiljö projekt som ingår i projektkoordineringen; SPT och PPP. Student på tangent undersöker vilket mervärde digitala lärmiljöer ger modersmål och litteratur undervisningen samt prövar i praktiken hur digitala prov går att genomföra. Resultaten av SPT är säkerligen något som intresserar flera gymnasier med tanke på den framtida digitaliseringen av studentskrivningarna. I projekt Pekplattans pedagogiska potential undersöker man vilket mervärde pekplattan ger i undervisningen. I Vasa har man bl.a. använt pekplattan i modersmålet då eleverna bloggade om Underfors i kursen de läste den ifrågavarande romanen och eleverna i huslig ekonomi i sin tur fotade maträtterna de gjorde och gav recensioner om recepten de prövade, tips som den följande gruppen sedan kunde använda sig av. I årskurs fyra har eleverna bl.a. lärt sig om kartkunskap med hjälp av World Atlas och Google Earth på pekplattan.
 
Eftersom resurserna ofta är knappa i skolorna har Andreas i sin tur fått använda sin kreativitet då han byggt upp ett laddningssystem för pekplattorna. Laddningskärran kan också lätt skuffas till det klassrum som är i tur att använda pekplattorna. I Vasa övningsskola finns ett system där lärarna får reservera pekplattorna då de vill använda dem i sin undervisning. Intresset bland lärarna har varit stort!
 

Pekplattorna på laddning

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Vid slutet av dagen berättade Gun ännu om skolans många internationaliseringsprojekt. I Vasa övningsskola vill man att alla elever skall kunna ta del av den internationella verksamheten, att alla skall som Gun uttryckte det ”vara världsmedborgare i Vasa övningsskola”. Gun har varit delaktig i Utbildningsstyrelsens projekt Världsmedborgare i Finland, ett projekt som nyligen avslutats och som gett ut en intressant publikation.
 
Till sist vill jag ännu tacka Gun och Andreas för ett intressant och givande besök!

Tags: , ,
Postad i Blogg |


Hurdan strategi skall vi bygga upp för att nå målet?

februari 14th, 2012

Förra veckan diskuterades det livligt bland finlandssvenska aktörer i facebook gruppen ”Tieto-ja viestintätekniikka opetuksessa/ICT in Education” om hur vi skall få tekniken att fungera ändamålsenligt på alla områden i våra skolor. En lärare kan inte förväntas ha de kunskaper som en ingenjör besitter och därför behöver pedagogen IT-avdelningens stöd vid ibruktagandet av den nya tekniken. Men vad gör vi då IT-avdelningens ingenjörer inte förstår sig på lärarens behov och läraren i sin tur inte förstår sig på IT-stödets personal? Hur skall vi få ingenjören och pedagogen att tala samma språk och samarbeta med ett gemensamt mål i sikte? Borde vi sammanställa arbetsgrupper bestående av dessa två parter, så att de sätter sig ner vid samma bord, där pedagogerna berättar vad de behöver och varför de behöver det och där ingenjörerna i sin tur förklarar hur det tekniskt kan genomföras och vilka de tekniska begränsningarna är? Eller vore det inte perfekt om alla skolor hade en egen IT-ingenjör med en pedagogisk utbildning som skulle fixa alla problemen? Att skapa egna IT-enheter för skolsektorn som stöd för större regionala helheter är också en idé som kastats fram.  

En lösning som många anser att skulle underlätta arbetet och lösa flera bekymmer är trådlösa nätverk i skolorna. Det skulle möjliggöra att både lärare och elever kunde fritt använda sin egen utrustning i skolan. En mera kontroversiell diskussion däremot gäller BYOD (Bring Your Own Device). Det skulle minska avsevärt kostnaderna om alla kunde hämta sin egen utrustning till skolan. Då skulle man endast vara tvungen att köpa utrustning till de elever som saknar en egen apparat. Eftersom det för tillfället inte är ekonomiskt möjligt att köpa egen utrustning till alla elever i Finlands skolor, kunde kanske det här vara en lösning på problemet? Eller sätter BYOD eleverna i en orättvis situation då alla inte har samma ekonomiska förutsättningar till att få utrustning hemifrån? Och hur gör vi med lärarna, borde alla lärare få en egen dator av sin arbetsgivare, d.v.s. ett väsentligt verktyg för att utföra sitt arbete?  

Om vi förväntar oss att lärarna idag skall ha ett tekniskt kunnande som motsvarar dagens behov, att pedagogerna skall kunna lära eleverna den IT-kunskap de kommer att behöva i framtiden, borde pedagogerna först ges möjligheten att skaffa sig denna kunskap. Likaså kan man fråga sig om lärarutbildningen idag ger de tekniska kunskaper och färdigheter som den nyexaminerade pedagogen behöver i läraryrket?  

Att erbjuda lärarna fortbildning ökar deras tekniska kunskaper. Men hurdan fortbildning behövs det idag då lärarnas tekniska kunskaper är så otroligt varierande? Och ges lärare överhuvudtaget möjligheter att delta i en tillräcklig mängd fortbildning? Då man går på olika IKT mässor och seminarier, ser man ofta de samma ansiktena, d.v.s. de som redan har ett intresse för den nya tekniken och de som redan använder pekplattor, de som bloggar, använder Twitter, Slideshare, Vimeo och mycket mera som en naturlig del av sin vardag. Hur skall man väcka den stora majoritetens intresse, de som aldrig rört en iPad eller de som tycker att sociala media innebär endast facebook?  

För att få en förändring till stånd behöver vi sätta upp en strategi och mål som vi vill nå. Det finns många experter ute på fältet och det finns många olika åsikter om vad som borde åtgärdas. För att något skall hända måste pedagogerna och ingenjörerna samarbeta. Beslutsfattarna skall vara med i diskussionen och beslutsfattarna skall också komma ihåg att lyssna på vad användarna behöver. Sedan har vi ju finansiella begränsningar och därför måste besluten som görs vara ekonomiskt hållbara.  

Texten ovan baserar sig på diskussioner i facebook gruppen ”Tieto-ja viestintätekniikka opetuksessa/ICT in Education”. Alla som är registrerade på facebook kan komma med i gruppen och delta i diskussionerna. Diskussionen ovan skall också fortsätta under seminariet i Tammerfors 12.4.2012. Välkommen med och delta! Garanterat fortsätter debatten även efter det och bra så, utan diskussion, planering och strategier får vi ingen förändring till stånd. Förhoppningsvis leder dessa strategier sedan till konkreta åtgärder som börjar genomföras, så att en förändring verkligt börjar ske.

Postad i Blogg |


« Older Entries